Home > Author > Lovisa Wistrand
61 " Jag lovar, Iszaelda! Hur skulle jag kunna stanna i dödsriket, när du är här och väntar på mig? "
― Lovisa Wistrand , Drakviskaren (Alvblodstrilogin, #1)
62 " Alla går. Alla lämnar. Alla dör. "
63 " Jag är ingen god alv.""Jag vet. "
64 " Sannerligen finns det åtskilligt med godhjärtade alver. Det måste finnas ett antal onda också. "
65 " Jag slappnar av först när kramen är över. Tydligen är det så det kallas när stjärnalverna pressar sina kroppar mot varandra. "
66 " Du har ingen magi.” Hon rycker på axlarna. Som om det är allt hon tänker säga. "
67 " Ger man någon hoven tar de hela benet. "
― Lovisa Wistrand , Equidae
68 " Nu är sista hoven trampad. "
69 " Som man jagar får man äta. "
70 " Döda inte alla djur i samma flock. "
71 " Jag stinker också, eller hur?””Inte alls.” Jag döljer nästa mening i en låtsad hostattack. ”Om du gillar essensen av avföring och svett, vill säga. "
72 " Du ääälskar mig, Jack. "
73 " Allmänheten fick aldrig reda på sanningen, att regeringen upptäckt att varulvar fanns på riktigt. Och lyckats fånga en. "
74 " Ser det ut som om jag bryr mig om detaljerna kring dina vänskapsband? "
75 " Har du inte hört om Rovdjur Utan Tänder? Klanen som bara äter växter. "
76 " Ironisk?”"Ironisk. "
77 " Första steget är förnekelse. Du tycker om mig, erkänn. "
78 " Tjuvar blir inga varjägare. "
79 " Jag är en springare. Det här är mitt stilla. "
80 " Jag är en eftertraktad häst. Om du vill rida får du ställa dig i kö som alla andra."”Vad snackar du om? "