QUOTE : Allt lämnar jag ofullbordat efter mig. Men är det underligt? Det är ju människoödet. All mänsklig strävans, allt mänskligt verks oundvikliga öde. Är det någonsin mer än en ansats, en ansats till något som aldrig kan nås, som inte är avsett att kunna nås av oss. Hela den mänskliga kulturen är i själva verket blott en ansats till någonting ouppnåeligt, något som det långt överstiger vår förmåga att förverkliga. Den står där stympad, tragisk som en torso. Är inte människoanden själv en torso?